Seveso-direktivet: Hur riskanalyser hjälper till att uppnå krav och säkerställa efterlevnad
I denna artikel:
Seveso-direktivet (2012/18/EU) är en av de viktigaste lagstiftningarna inom EU som reglerar säkerheten vid hantering av farliga ämnen i stora industrier. Syftet är att förhindra allvarliga olyckor och begränsa deras konsekvenser för människor, miljö och egendom. I Sverige är Seveso-direktivet främst implementerat genom Lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, samt tillhörande förordning och föreskrift. Även andra lagar och förordningar såsom Miljöbalken och Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor är nära sammankopplade mot Sevesolagstiftningen.
Seveso-direktivet ställer krav på verksamheter som hanterar farliga ämnen att genomföra systematiska riskanalyser för att identifiera och analysera olycksrisker och vidta lämpliga åtgärder. Kraven för riskhantering kan variera beroende på om verksamheten omfattas av Seveso lägre eller högre kravnivå, men i båda fallen är det nödvändigt att använda strukturerade metoder för att säkerställa att alla risker är hanterade. Seveso-direktivet ställer dock inga specifika krav på vilka typer av riskanalyser som skall genomföras. Verksamheter har ofta en god överblick över sina risker – utmaningen ligger dock i att säkerställa att alla olycksrisker identifieras och att riskanalyserna är tillräckligt detaljerade, samtidigt som de är holistiska och väl dokumenterade.
I denna artikel beskriver vi några av de riskanalysmetoder som ORS arbetar med för att hjälpa verksamheter att uppnå efterlevnad av Seveso-direktivet och hur dessa metoder bidrar till att minska riskerna i den dagliga verksamheten.
HAZID-studie (Hazard Identification)
HAZID-studie är en av de första riskanalysmetoderna som används för att identifiera risker i en verksamhet. HAZID-studie brukar kallas för en ”grovriskanalys” eftersom den kan användas för att identifiera potentiella risker i ett tidigt skede av ett projekt eller på översiktlig nivå för en befintlig anläggning. Studien fokuserar främst på risker som uppstår på grund av yttre faktorer (det vill säga inte på grund av tekniska / elektriska komponenter eller design), planerade aktiviteter eller inneboende potentiellt farliga egenskaper hos utrustningen / processen på grund av exempelvis placering, arbetsmoment, mängden av kemikalier, kemikaliernas (farliga) egenskaper, samt andra externa händelser (bränder, översvämningar, åska, etc.) som kan påverka anläggningen.
En HAZID-studie genomförs i form av en workshop med en grupp av systemexperter. Diskussionerna kommer att ledas av en HAZID-ledare där relevanta ledord säkerställer en genomgående och strukturerad diskussion. HAZID-studie kan också anpassas efter studiens syfte och omfattning.
Exempel på hur en HAZID-studie kan hjälpa med att uppnå Seveso-krav:
Förebyggande åtgärder: HAZID-studien gör det möjligt att utveckla förebyggande åtgärder innan allvarliga risker uppstår och bidrar till att uppfylla Seveso-direktivets krav på att förebygga allvarliga kemikalieolyckor.
Kartläggning av risker: Om verksamheten är spridd över ett stort område, eller om verksamheten hanterar många olika kemikalier eller processer, kan det vara en god idé att kartlägga vart de största riskerna ligger. När en verksamhet är stor kan det leda till kommunikationsbrister mellan avdelningar, och risker som inte hanteras enhetligt. En så kallad Site HAZID-studie (grovriskanalys på anläggningsnivå) kan vara ett bra forum för att samla alla experter från olika avdelningar för att se över sitens största risker och vilka åtgärder som finns på plats.
Grundläggande studie för QRA: En kvantitativ riskbedömning, t.ex. i form av en QRA (Quantitative Risk Assessment) kan krävas i Seveso säkerhetsrapport för att beskriva följderna av allvarliga kemikalieolyckor inom en verksamhet. Första steget med en QRA (som beskrivs i mer detalj längre ner) är att utföra en HAZID-studie för att identifiera vilka scenarier som kan leda till scenarier med allvarlig olyckspotential.
HAZOP-studie (Hazard and Operability Study)
HAZOP-studie är en mer detaljerad riskbedömningsmetod som syftar till att identifiera driftrelaterade problem eller risker som kan uppstå genom avvikelser från normala driftförhållanden i en process. Metoden används för att analysera specifika processer, till exempel rörledningar, utrustning och system för att förstå hur de kan leda till olycksscenarier och vilka åtgärder som finns för att förhindra det.
En HAZOP-studie studerar P&IDs (Piping and Instrumentation Diagrams) och ska följa IEC 61882 (International Electrotechnical Commission) internationella standard. Likt en HAZID-studie, utförs HAZOP-studie också i form av en workshop med systemexperter, dock skiftar fokuset på att fingranska processens P&ID för att identifiera potentiella avvikelser från normala driftförhållanden och dess konsekvenser.
Exempel på hur en HAZOP-studie kan hjälpa med att uppnå Seveso-krav:
Detaljerad riskbedömning: HAZOP-studie gör det möjligt att identifiera specifika processrisker och driftrelaterade orsaker till kemikalieolyckor som inte alltid framkommer vid en övergripande riskbedömning som HAZID-studie, vilket hjälper till att säkerställa en noggrannare bedömning av risker. HAZID- och HAZOP-studier har olika syften och olika fokusområden, båda bör utföras för att kunna få en så komplett riskbild som möjligt.
Identifiering av operativa/driftsproblem: Med en HAZOP-studie kan problem som kan påverka säker och effektiv drift upptäckas, vilket är avgörande för att uppfylla kraven på driftssäkerhet enligt Seveso-direktivet.
Kontinuerlig förbättring: Metoden hjälper till att identifiera potentiella förbättringsområden och säkerställa att alla operativa risker är hanterade, vilket bidrar till att verksamheten kontinuerligt kan förbättra säkerheten.
Grundläggande studie för LOPA: En semi-kvantitativ riskbedömning, t.ex. i form av en LOPA (Layer of Protection Analysis) kan krävas i Seveso säkerhetsrapport. Första steget med en LOPA (som beskrivs i mer detalj längre ner) är att utföra en HAZOP-studie för att undersöka vilka scenarier som behöver genomgå en vidare semi-kvantitativ bedömning.
LOPA (Layers of Protection Analysis)
LOPA är en semi-kvantitativ riskbedömningsmetod som fokuserar på att bedöma effektiviteten hos olika säkerhetsfunktioner (t.ex. säkerhetsventiler, larm, automatiska system). LOPA analyserar huruvida dessa skydd är tillräckliga för att minska riskerna till en acceptabel nivå och hjälper till att säkerställa att företaget vidtar rätt åtgärder för att förebygga olyckor. I LOPA-studien bestäms frekvensen för att en initierande händelse sker (grundläggande orsaken eller situationen som startar en farlig kedja av händelser), felfrekvensen för en IPL (Independent Protection Layer) / oberoende skyddsbarriär, samt villkorliga faktorer (omständighet eller sannolikhetsförhållande som påverkar konsekvenserna av en händelse), baserat på industristatistik eller företagsstatistik. Frekvenserna jämförs med företagets acceptanskrav för att se vilket riskreduceringskrav som kvarstår.
LOPA är också den metoden som används oftast för att bestämma SIL (Safety Integrity Level) enligt kraven i IEC 61508 och IEC 61511.
Exempel på hur en LOPA-studie kan hjälpa med att uppnå Seveso-krav:
Kvantifiering av risker: Genom att analysera hur olika säkerhetsfunktioner minskar risken för olyckor kan LOPA ge ett objektivt mått på risker och säkerställa att säkerhetsåtgärder är tillräckliga enligt Seveso-direktivets krav.
Möjlighet att fastställa SIL: LOPA används för att fastställa vilken nivå av säkerhetsintegritet (SIL) som krävs för att uppfylla säkerhetskraven för specifika säkerhetsfunktioner. Detta är centralt för att uppnå Seveso-direktivets krav på säkerhetsnivåer, och kan utgöra en del i beskrivningen av de tekniska parametrar och utrustning som används för att garantera anläggningens säkerhet.
Riskreduktion genom flera skyddslager: LOPA främjar implementeringen av flera skyddslager, vilket är ett grundkrav för att minska risken för allvarliga olyckor i enlighet med Seveso-direktivet.
QRA (Quantitative Risk Assessment)
QRA är en mer avancerad metod som innebär att riskerna kvantifieras genom simulering eller beräkning av konsekvenserna och de drabbade områden, samt att utföra en kvantitativ sannolikhetsbedömning. Grafer som riskkurvor, FN-kurvor, samhällsrisk, individrisk, mm., fås som resultat. QRA är en utmärkt metod för att undersöka tredjepartsrisker samt eskalerande effekter / dominoeffekter.
Exempel på hur en QRA-studie kan hjälpa med att uppnå Seveso-krav:
Kvantitativ säkerhetsbedömning: QRA ger en exakt uppskattning av risknivåer, vilket gör det möjligt för verksamheten att säkerställa att riskerna hålls på acceptabla nivåer enligt Seveso-direktivets krav. Grafer som fås ut av en QRA brukar användas som underlag till säkerhetsrapporten.
Stöd för beslutsfattande: Genom att tillhandahålla detaljerade riskbedömningar kan QRA hjälpa företagen att fatta beslut om vilka säkerhetsåtgärder som är nödvändiga för att minska riskerna, vilket underlättar efterlevnad av direktivets krav.
Tredjepartsrisk och dominoeffekter: QRA kan användas för att identifiera eventuella risker för tredjeparter (personer och verksamheter utanför anläggningens gränser) och dominorisker. Artikel 13 i Seveso III-direktivet betonar vikten av att integrera industririsker i fysisk planering och markanvändning för att minimera risker för tredjeparter. Det innebär att industrin och myndigheter tillsammans måste säkerställa att farliga verksamheter inte utgör en oacceptabel risk för omgivningen.
Slutsats: Riskanalyser för att uppnå Seveso-efterlevnad
Genom att använda riskanalysmetoder som HAZID-studie, HAZOP-studie, LOPA och QRA kan verksamhet uppfylla Seveso-direktivets krav på riskhantering och säkerställa att de identifierar och hanterar alla relevanta risker på ett systematiskt sätt, samtidigt som det skapar en robust säkerhetskultur och långsiktig riskreduktion. Utöver att dessa studier bidrar till en efterlevnad av Seveso-direktivet, stöttar det också delar av andra regelverk och standarder, så som Arbetsmiljölagen (AML), Miljöbalken (MB), standarder för säkerhetskritiska system (Functional Safety), Lagen om skydd mot olyckor (LSO), etc.
ORS bistår företag med att uppnå Seveso-efterlevnad och erbjuder stöd i riskhantering. Kontakta oss för mer information.
